Väcka sovande äggblåsor nytt hopp för barnlösa
Genom att aktivera "sovande" äggblåsor kan infertila kvinnor få hjälp mot barnlöshet. Hotade djurarter kan få hjälp med fortplantingen. Bakom den nya forskningen står en forskargrupp på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.
En kvinna blir infertil den dag då hennes runt en halv miljon medfödda äggblåsor (primärfolliklar) i äggstockarna tar slut. I vissa fall växer äggblåsorna aldrig till sig och aktiveras, utanförblir så kallat "sovande". Inte heller då är det möjligt att bli med barn. Kui Liu, forskningsledare för Umeågruppen, berättar för DN.se om rönen, som samtidigt publiceras i den amerikanska vetenskapstidskriften Science.
- Vissa av äggblåsorna förblir små och kan inte användas till provrörsbefruktning. Vi vet inte varför. Men nu har vi hittat den molekyl som styr tillväxten, säger Kui Liu.
Molekylen, PTEN-PI3K, är dokumenterad sedan tidigare. Men nyheten är att just PTEN hindrar de "sovande" äggblåsorna från att vakna upp och växa till sig för tidigt. När en flicka föds sover alla hennes äggblåsor. Under runt 50 år, fram till klimakteriet, växer äggblåsor sedan till sig, någon eller några åt gången, bit för bit.
- Under en kvinnas hela fertila period lösgörs bara ungefär 450 äggblåsor. Äggblåsorna måste först av allt väckas ur sitt omogna tillstånd som "sleeping beauties", säger Kui Liu och använder det uttryck som används i laboratoriet.
Outi Hovatta, professor vid Karolinska Institutet, har ett ben i forskarvärlden och det andra i den kliniska. Under många år har hon följt infertilas kamp på både finska och svenska kliniker. Hon sätter stort hopp till att Umeåforskningen i förlängningen ska hjälpa drabbade kvinnor, både de som mist sin fertilitet i samband med cancerbehandling och de som blivit infertila på "naturlig" väg.
- Den här upptäckten kan bli väldigt viktigt vid den kliniska tillämpningen, säger Outi Hovatta.
Vid experiment på möss framkallade PTEN-blockeringen Premature ovarian failure (Pof) - äggblåsorna aktiveras i förtid och äggstocken töms på ägg. Runt 1 procent av alla kvinnor drabbas, och kan aldrig bli gravida eftersom äggblåsor inte nyproduceras.
Genom titthålsoperation tas en liten del av äggstockens vävnad ut, en bit med 20-30 äggblåsor. Genom att blockera PTEN aktiveras äggblåsorna, "väcks", och kan användas vid provrörsbefruktning. Antalet chanser till lyckad befruktning ökar.
Omvänt kan PTEN tillsättas. Då sover äggblåsorna vidare, och kan sparas nedfrysta.
- Vi ska nu under våren testa hur utmognaden kan hämmas, när man inte vill att alla ägg ska aktiveras samtidigt, säger Outi Hovatta.
Cancersjuka kvinnor som genomgår cellgiftsbehandling mister ofta sina ägg. Särskilt för kvinnor över 30 är risken att äggen helt försvinner stor.
- Det är tragiskt Vi har sådana fall varje vecka, med kvinnor som inte hunnit skaffa barn och nu inte kan. Vi tar äggstocksvävnad från dem alla och fryser ned, berättar professorn.
Mellan 10 och 15 procent av alla kvinnor beräknas vara infertila, åtminstone under en viss tid av livet. Ett par av sju får svårt att skaffa barn, uppger Hovatta.
Ett långt steg kvarstår nu från laboratoriemiljön ut till infertilitetsklinikerna. Först ska forskningen prövas etiskt. Sedan tar det nog, tror Kui Liu, åtminstone fem år innan embryon kan finnas klara att använda vid provrörsbefruktning.
- Nu vill vi hitta andra molekyler och se vad de har för funktion. Slutmålet är att hitta mediciner som kan stimulera fertilitet, säger Kui Liu.
Outi Hovatta tror att mycket av diskussionen som nu följer kommer att handla om huruvida kvinnans fertila period kan förlängas. Men ett på konstgjort sätt framskjutet klimakterium är inget hon strävar efter.
- Friska kvinnor behöver inte ha problem att föda barn högre upp i åldern. Men både graviditet och förlossning är trots allt något påfrestande för kroppen.
Inte bara infertila kvinnor kan dra nytta av upptäckten, säger forskningsledaren. Den kan användas också på avelsdjur och utrotningshotade djur. Kui Liu tar jättepandan som exempel.
- Den har jättedålig fertilitet.